Att drömmar kan vara så konstiga

Det sägs att man drömmer varje natt, men att man oftast inte kommer ihåg att man gjort det. För egen del kan det gå veckor innan jag drömmer och kommer ihåg drömmen. Allt som oftast när jag drömmer så kan drömmen vara väldigt verklighetstrogen, men ibland kommer det in element som inte riktigt passar in. Det är lite av tjusningen med drömmar tycker jag.

Som drömmen jag hade inatt. Den var lite märklig här och där. Den började uppe i Gävle och att jag var där för att snacka med mitt ex fröken J om att vi skulle bli ett par igen, men jag fick inget svar då hon var väldigt bestämd att få tänka över detta. Visst tänker jag och helt plötsligt kommer Glasse och hämtar upp mig, och vi beger oss söderut mot Skövde.

Vi letar efter värdshus att äta på någonstans utanför Arboga, men då vi åker in mot de centrala delarna hamnar vi vid en stor sjö med ett jättemonument av stål mitt ute i vattnet och är uppemot 30 meter hög och cirka 10 meter i diameter. För att komma ut dit får man hoppa upp på en rostig och uttjänt båt, klättra ned för relingen på andra sidan och hoppa på frigolitplattor för att sedan använda sina händer och armar för att paddla ut till stålmonumentet med. Jag hade problem att ta mig tillbaka upp på den rostiga skorven efter att jag hoppat ned på frigolitplattan som flöt i vattnet, men fick hjälp av några från orten och efter detta var man i Skövde igen.

Fröken J från Gävle var där. Det som var märkligt var platsen jag bodde på i drömmen. Det var området Storegården som jag bodde på när jag var 5-14 år. Eftersom att jag inte fått något svar från fröken J än fick hon sätta sig i en tom lägenhet i grannhuset och vänta för jag skulle nämligen se på fotbollsmatch med AIK och då vill jag inte bli störd. På något konstigt vis spelades matchen klart väldigt fort och Gnaget vann (självklart). Jag tog mig till den tomma lägenheten där fröken J var i tro om att hon hade dragit hem, men inte då. Hon kastade sig om mig och förkunnade att hon var min och vi gick upp till lägenheten där jag bodde och där stod min mamma och lagade mat samt att jag fortfarande bodde hemma.

Snipp, snapp snut där var drömmen slut!

Varför har man så konstiga drömmar ibland? Så osammanhängande med en del utsvävningar. Ett hoppande utan dess like hit och dit. Det hade varit lite skoj att veta vad som menades med denna drömmen, men då jag inte kan tyda drömmar låter jag detta vara. Bara lite kul att dela med sig om detta abstrakta som kan komma fram under den nattliga dvalan då och då.

På återseende!

Bye, bye!